Produktion  [ Tillbaka till  Generell gasinformation  ]

Varje dygn produceras ett antal hundra ton flytande oxygen, nitrogen och argon i Air Liquides luftgasfabrik i Surahammar. Huvudråvaran är luft och processen kräver en hel del elenergi. Luftgaserna uppfyller mycket höga krav på renhet. Oxygenet är t ex godkänt som läkemedel direkt från fabrik! Och renhet – det är något som kännetecknar hela luftgasindustrin, både vad gäller den inre och den yttre miljön.

Acetylen används framför allt vid svetsning och gasskärning inom verkstadsindustrin. Huvudråvaran är kalciumkarbid som tillverkas genom bränning av koks och kalk. Till varje kilo producerad gas åtgår 3,3 kilo kalciumkarbid. Acetylen är en mycket brandfarlig gas.

Hydrogen, eller väte som många säger i dagligt tal, är det vanligaste ämnet i universum. Det är också det lättaste av alla grundämnen. Tillsammans med helium utgör hydrogen huvudparten av all materia i det världsallt vi känner till. Hydrogen förekommer praktiskt taget inte i fri form på jorden, men genom olika processer kan hydrogen frigöras i form av tvåatomiga gasmolekyler med den kemiska beteckningen H2. Råvaran kan vara vatten eller kolväten.

Helium är den lättaste av de s k inerta gaserna och liknar på vissa områden hydrogen. Helium är inte lika lätt som hydrogen, men nästan tio gånger lättare än luft. I flytande tillstånd är helium lite kallare än hydrogen och med sina -268,9 °C den kallaste av alla flytande gaser.

Helium utvinns ur naturgas. Man tror att heliumet sipprar ut ur sprickor i jordens mantel och att det ansamlas i hålrum som innehåller naturgas. För att det ska vara kommersiellt lönsamt att utvinna helium måste halten i naturgasen vara minst 0,3%. Vanligen ligger halterna mellan 0,3 och 0,7%.

Koldioxid används i en mängd olika sammanhang, t ex som skyddsgas vid svetsning, för att motverka korrosion i vattenledningsnät eller för att stimulera tillväxten i växthus. Även inom livsmedelsindustrin har denna gas fått stor betydelse, där den används för att kyla, frysa eller skydda livsmedel. Råvaran är ofta en biprodukt från andra processer, t ex etanoltillverkning.

På våra fyllningsstationer fylls närmare en miljon gasflaskor per år med oxygen, nitrogen, argon eller s k skyddsgasblandningar som framför allt används vid olika svetsoperationer inom verkstadsindustrin. I vår anläggning för fyllning av medicinska gaser i Mullsjö fylls medicinsk oxygen på flaskor för leverans till sjukhus, vårdhem och hemsjukvård.

Fyllningstrycket för de flesta gaser är 200 gånger så högt som atmosfärstrycket, d v s 200 bar. Det höga trycket gör att användaren alltid noga måste följa de särskilda säkerhetsföreskrifter som gäller vid hantering av komprimerad gas.

Användningen av högrena gaser och specialgasblandningar har snabbt fått ökad betydelse inom elektronikindustrin, vid läkemedelstillverkning och inom bioteknik och övrig högteknologisk industri. Produktionen av dessa gaser och gasblandningar sker för det mesta utifrån mycket speciella önskemål och kravspecifikationer där renhetskraven ofta uttrycks i miljondelar. Eftersom även små avvikelser från den önskade specifikationen kan orsaka allvarliga produktionsstörningar hos kunden, är kvalitetskontrollen alltid speciellt viktig vid tillverkningen av dessa gaskvaliteter.

Vid atmosfärstryck kräver gaser i gasform alltför stort utrymme för att kunna transporteras och hanteras till rimliga kostnader. Därför komprimeras de flesta gaser upp till 200 gånger atmosfärstrycket innan de fylls på flaskor. För att gasflaskan ska klara det höga trycket måste den tillverkas i stål eller kraftig aluminium. Detta gör att gasemballaget får en förhållandevis hög vikt. En tom 50-liters gasflaska väger ca 60 kilo, medan gasinnehållet oftast väger betydligt mindre.

Till en storförbrukare av argon, nitrogen, oxygen eller koldioxid levereras gaserna även i flytande form, vilket naturligtvis avsevärt underlättar hanteringen, eftersom en liter flytande gas motsvarar hela 600–850 liter gas i gasform. En enda tankbil kan transportera lika mycket gas som 20 normalstora lastbilar lastade med gasflaskor. Vilken leveransform som väljs avgörs framför allt av kundens gasförbrukning och geografiska läge.